En av top5saker jag älskar just nu:
att pappa och Berit flyttat till Götgatan igen. Jag kan cykla dit. Närtusansomhelst. Och häromdagen skrek de på mig när jag gick förbi en uteservering de satt på. Så jag satte mig en snabbis. Helt utan ett uns av ångest över att jag inte kunde stanna länge.
De får liksom nog aldrig vara längre bort än såhär.