BARA SARA

Jag träffade på han den där J som jag är kär i men som också är så mycket annat för mig i fredags. Det har verkligen slagit mig mycket igår och idag hur viktig han har varit och är för mig. Ännu mer än vad jag redan visste. På ett bra sätt alltså. Hur glad jag är att han finns där ute i världen och vad jag önskar att jag kunde skicka alla trettonåriga tjejer till honom. Säga vad en vill om hur han har hanterat mina känslor men magisk och bra för att krossa patriarket, de egenskaperna kan ingen ta ifrån honom. 

 

Jag vet inte när det hände. Om det "hände". När jag tänker på det har jag kanske alltid varit såhär. Alltid burit på dessa två versioner av mig själv (varning för en gnutta generaliserande, självklart är det lite mer komplicerat än såhär - fast ändå inte).

  Den duktiga göra-allt-rätt-flickan som på något sätt ändå alltid har känslan av att hon gör allt fel. Oavsett hur mycket hon kämpar och anstränger sig. Är det något jag vet så är det att jag sällan är lycklig de perioder jag har full koll och kontroll och är så rätt att ingen rock n' roll i världen kan hjälpa mig. 

  Och så har vi den andra bruden. Hon som är rätt säker på den hon är och trots mycket egenuppfostran på grund av sina föräldrars frånvaro ändå är stolt över den hon är. Den människan vet sitt värde och låter inte vem som helst ta av hennes bekräftelse. Hon gör också bort sig en del, men det klarar hon i princip med en axelryckning eftersom hon vet att hon inte definieras av sina misstag. 

 

Den första passar in i alla sammanhang. Vet att hon inte blir älskad för den hon är men tänker att det räcker med att vara älskad och framförallt behövd. Hon kan i och för sig vara ganska cool med det där också. Tänka att "jaja, de kan tro att det här är allt nu och se sen". Men. Den andra människan är oftast bra mycket lyckligare. 

 

Därför ska jag se till att göra mer plats för henne nu. Och hoppas att fler tjejer hänger på.